XV

Det är så jävla synd, när jag för en gångs skull vågade investera både känslor och tid, att allt nu är förlorat.
Det är så jävla synd, mest för att jag saknar dig och vi är historien som spelas om och om igen.
Det är så jävla synd, för du var min energi; jag vågar hävda att vi var en synergi.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0