XLIII

Hatar att någon 
någon gång sa 
att ingen är ensam och att det kommer att gå över. 
Försöker hitta meningen med livet - 
eller med vad som helst egentligen. 
Vad som helst
egentligen. 
(Vill byta säng. I denna drömmer jag enbart om förlorade famnar, och ensamheten blir alltid lite större då - får knappt plats mellan lakanen.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0